En missbrukares bekännelse...
Jag är beroende. På ytan är jag en helt vanlig studerande tvåbarnsmamma. På dagen märker jag själv knappt av mitt beroende. Min vardag påverkas inte, utan jag klarar av hus, barn och pluggande ganska hyffsat faktiskt. Det är på kvällen, när mörkret faller och barnen kryper i säng som jag känner det komma. Suget alltså. Jag känner att jag får svårt att andas. Jag koncentrerar mig på andningen och måste verkligen fokusera för att inte springa ut i badrummet det snabbaste jag kan och snorta i mig min drog. Jag försöker verkligen stå emot, intalar mig att NÅGON gång MÅSTE jag ju sluta. Det är varken hälsosamt eller billigt att hålla på som jag gör. Inget bra föredöme är jag ju heller, som visar upp sådan svaghet inför mina barn. Vad ska de tänka om sin mamma, en vuxen människa, när de inser att hon har kapitulerat, blivit en slav. En slav för NEZERIL......Åh, nezeril, nezeril, du gör mig sååå lycklig...du ger mig luft att andas...du syresätter mig över 50%....TACK...imorgon ska jag ge din värdelösa ärkefiende Renaissance sin 150:onde chans,men inte idag. Idag är det du och jag, tralala..
Lördag
Då vi har en del resor inplanerade det kommande året, även tillsammans med våra skruttar, tyckte vi att lite social träning i form av ett restaurangbesök kunde vara en bra start på helgen. Sagt och gjort, jag tog en skrutt i varje hand och drog till greken där maken redan satt och väntade, fredagslycklig med en öl i näven. Några kycklingspett, friterade potatisskivor och två megaglassar (samt otaliga brödskivor) senare fick skruttarna beröm för sitt goda uppförande på allmän (nja..) plats. Mycket skönt var det då jag insåg att de KAN skärpa sig vid skarpt läge. Det ÄR möjligt för två oftast socialt handfallna karaktärer att rycka upp sig, damma av sig alla busiga, rebelliska "vi ska sabba middagen"- tankar och faktiskt bete sig hyffsat. *Pustar ut* Konfirmationsen i tyskland om en vecka - here we come! Våra vattenkammade, välartikulerade (stämmer till 50%) och ack så äppelkindade pågar med välstrykta skjortor och välputsade skor ska sitta lugnt i kyrkan innan de sätter sig fint till bords och äter utan att spilla, niger och tackar, ber och bockar. Ja Wohl!
Lördagen var väl en ganska vanlig lördag. Maken tvättade bilen. Eller rättare sagt,åkte och fick bilen tvättad medan duktiga jag SJÄLV tvättade fönster. M och hans kompis T patrullerade i trädgården med långa pinnar och svor och hotade mig då jag inte ville släppa in dem i huset. "DÄR är hon, hon ska gå på plankan" ropar min käre son. "ANGREIF" hör jag hur han skriker och sen ser jag hur han kommer sättandes med en stor gren, mössan på sned, kinderna illröda och näven knuten och hyttandes. Jag fick låtsas få panik och fredade mig så gått det gick med min tvättsvamp. Jag klarade mig och nu sover han gott i sin säng och jag sitter här och retar upp mig på melodifestivalens röstningssystem. Jag kan inte för mitt liv förstå hur man har tänkt när man väljer att ha BÅDE jury och telefonröstning. Antingen är det väl folket som bestämmer eller inte? Anses medborgarna inte kapabla att välja fram en lämplig representant så förstår jag inte varför vi ska välja över huvudtaget. Och anses vi vara det, varför vinner då inte den artist folket röstat fram? Förklara den här formen av demokrati för mig, för jag FÖRSTÅR verkligen inte. Jag är väl för dum, eller för trött. Kanske har jag knäckt den tills i morgon.
Torsdag
Då har man lämnat pojkarna på dagis och sitter nu här och försöker motivera sig tll att plocka fram organisationsböckerna och vara flitig...Först måste jag bädda, sätta på en maskin tvätt, fixa mer kaffe och...hm..what else?...Just det, rita en plan på mitt 'projekt flytt'. Projektet går ut på att alla byter rummed alla. Detta har vi redan roat oss med några gånger nu, man behöver ju lite omväxling mellan varven..Saken är den att M ständigt drar ner fler och fler leksaker från sitt rum på ovanplan till nedanplan, vilket leder till platsbrist på A's rum, där sakerna ganska nonchalant slängs in. A tröttnar på röran och släpar ut sina bilar i Tv rummet där stackars jag går och plockar och svär för jämnan. Så, då har vi alltså två rum på ovanplan: M's sparsamt använda sov/lekrum (han sover numera ofta halva nätter hos oss..) samt ett litet gäst/arbetsrum sommest får agera torkrum för tvätt. Hallen mellan rummen som initialt var tänkt som mysig TV hörna spelar rollen som något slags större skjul för flyttkartonger med urvuxna barnkläder. Inte trevligt alls. På nedanplan har maken och jag ett 20kvm stort sovrum som är reserverat endast till datande (somjust nu då) och sovande. Med andra ord ingen lekyta.
Nu är min plan att vi vuxna tar tillbaks vårt gamla sovrum, dvs M's nuvarande rum där uppe, och pojkarna delar på det andra mindre gästrummet, och har det som sovrum (vilket de redan har haft engång i tiden). A's rum blir gäst/arbetsrum och vårt stora sovrum som ligger i anslutning till vardagsrummet får bli ett stort härligt lekrum för barnen. Då slipper M släpa ner sina saker för att slippa leka själv, Vi använder det stora rummet till mer än enbart sömn, vi undviker onödigt spring i den branta trappan på dagtid, vi behöver inte springa upp där uppe varje natt för att hämta en mardrömsdrömmande M (han kan komma springandes själv somen gång i tiden..) samt vi får ett mysigt arbetsrum som säkerligen kommer att användas mer än det mindre rummet på ovanvåningen.
Mannen invigdes i planerna i går kväll och tyckte, med reservation för att vi kommer att bli idiotförklarade av vår närmsta omgivningen, att det inte alls var någon dum idé. Eftersom vi tenderar att vara impulsiva människor som gärna vill göra saker på direkten utan mycket eftertanke (som när vi betalde handpenning på en Jack Russel då vi bodde i en tvåa i Wiesbaden och trodde att en hund skulle förgylla tillvaron, tills reality checken äntligen kickade in, något fördröjd dock) har vi lovat varandra att vi nu ska fundera på detta ett tag innan vi börjar härja här hemma. Det visar sig kanske vara en inte så lysande idé ändå om några dagar.
Nehej, nu skulle man kanske ta och gräva ner sig i böckerna några timmar innan det är dags att besöka kompis M för en lunch.
Solig lördag
I skrivandets stund sitter han där igen och myser under täcket. Den stora och för mig avgörande skillnaden är dock att hans återstående minuter av denna lördagkväll är räknade. Om prick 21 minuter ska han i säng och sen börjar min härliga tv kväll. Hoppas jag i alla fall. Jag föreställer mig den så här: Barnen somnar direkt och sover sedan narkosdjupt till 10 tiden i morgon bitti...chansen att vinna de 154 miljonerna hade varit större. I alla fall, när de väl sover slår jag över till svansk tv, tappar mig ett glas av det goda sydafrikanska eko-vinet jag införskaffat *tipsar hejvilt*. Jag äter sedan upp resterande chips utan att lägga på mig ett gram, snarare får chipsen mig att förbränna 2 kilo på en kväll. Sedan ringer mannen och säger att han har köpt en lyxig väska till mig på kadewe bara för att jag är sååå wuuunderbaaaar.
Sen vaknar jag ur drömmen och inser att jag måste hänga upp tvätten som står i hallen, diska stekpannan, läsa boken om Örjan IGEN, och sen somnar jag på soffan utan vin, innan melodifestivalen har börjat. En för tillfället solo småbarnsmamma med andra ord...
Påskpyntet plockas fram..


När känns det förrästen ok att börja kränga påskgodis? Till helgen kanske...*längtar*
Blondie...
Är det månne självaste Jonathan Lejonhjärta som sitter och jäser i min soffa..??

En förmiddag på stranden

Så här glad är man när man får dra på sig sina bästa stövlar och dra runt på stranden och samla kottar och slänga sand...

Hoho jaja vilken härlig da!
Ingen big blogger här inte
Idag är söndag och egentligen avskyr jag söndagar, men idag är en bra dag. Vi har tillbringat förmiddagen på stranden där barnen har sprungit sig röda om kinderna. Nu har jag plockat fram lite påskpynt och snart ska vi på middag hos vänner. Innan dess tänkte jag ta ett bad. Har nog inte badat på ett år. Jaja, jag får väl lägga in någon bild på vardagsrummet efter Tomelillas sorti. Blev riktigt hyffsat faktiskt. En mysig liten lammfäll har jag även lyckats tjata mig till, liksom en ny lampa.