Hanna's world

...undrar jag bittert när jag nu konstaterar att de verkligen tillbringar fler dagar hemma som sjuka än de gör friska på dagis. Efter omgångar av feber, vattenkoppor, feber igen, hosta, öroninflammation, hosta, feber och feber presenterades idag ett nytt symptom......*trumvirvel*...ÖGONinflammation! Javisst, DET har vi inte haft på länge. Schysst att dem bemödar sig med lite variation. Trevligt. Så nu ska det alltså kokas saltlösningoch baddas variga, rinnande, igensvullna ögon också. Det får bli med vänster medans jag injicerar en spruta med bricanyl mot superdupervillaldriggemedsigpseudorökhostan med högern. Inga problem. Man är väl en urmoder med aldrig sinande krafter. Och framför allt inget annat att göra....*IRONI*.

"Jag springer flämtandes bakom en stor lastbil, hållandes i en småtrasig lina. Jag är alldeles svettig, med såriga fötter och trasiga skor. Lastbilen saktar in i bland och får mig att hämta andan något, endast för att sedan gasa på med stackars mig slirandes bakom sig. " Ungefär så här känner jag inför mina studier just nu. Men jag kämpar på. Det SKA gå bra. Bara det blir vår så kommer de snoriga näsorna att sluta rinna, de varma pannorna svalna, de igensvullnade ögonen öppna sig igen. Det MÅSTE dem göra. Annars emigrerar jag till..hmmm...låt se....skitsamma, någonstans varmt, huvudsak ENSAM...*Skäms över blotta tanken*