Hanna's world

över min katts mentala hälsa. Hon verkar självmordsbenägen. Igår försökte hon ta livet av sig två gånger. Det första försöket avfyrades genom att hon, med utgångspunkt från det högsta äppelträdet i trädgården (av fem möjliga), gjorde sitt bästa för att provocera några överviktiga svalor i björken några meter bort, att ta sig en katt till mellanmål. Jamandes och hoppandes pockade hon på uppmärksamhet tills hon till slut ramlade från grenen. Fallet skulle möjligtvis kvalificeras som ett andra försök att kila runt hörnan, men det verkade oöverlagt, en misses miskalkulation.

När kvällen kom tog katten så åter mod till sig och klättarde upp på hustaket där hon satt tills grannpojken kom rusandes.
"Er katt sitter på taket"
"Nej, det gör hon inte. Hon är inne"
"Jamen, hon sitter ju där!"
"Oj, då, ja det gör hon ju"

Katten blänger ilsket och jag undrar i mitt stilla sinne om hon är besviken över att det bara är jag och grannpojken som står där nere och ber henne att inte hoppa, att ge livet en andra chans. Hon hade bombis hoppats på att den pensionerade kinesmilitären skulle komma kravlandes uppför det silvriga stupröret.. Efter att ha informerat henne om att en kines inte hade knuffat henne utan gjort nuggets valde hon livet.